Vi trängs i hörnsoffan...

..på den lilla delen. Det heter ju som bekant, har man hjärterum, så finns det stjärterum.

Mellan mina ben ligger de, raringar som jag inte kan vara utan.
Milou närmast och Mille med huvudet på armstödet längst bort.
Vet i katten hur vi får plats, varmt och gott är det i alla fall. Skönt
för mig som alltid fryser.

Jag är så glad för dessa två. Milou passar verkligen in i vår familj. Skulle inte kunna vara utan honom nu, det lilla spigget(kärleksfullt sagt). Sista dagen på minisemestern i morgon. Men det har inte varit en avslappnad semester. Mycket har hänt denna veckan och det tär på mig som mamma och djurägare. Nu skulle jag behöva en minisemester till. En semester från semestern.

 

 

 

Peace/Sussa



Nästa skogen, skogen nästa..

David och Goliat

..för Milou. Vi fortsätter vår socialisering av Milou. Mille visade Milou skogen. Den var ju lite scary men efter bara några minuter så var den oxå ok. Milou har en stor trygghet i Mille. Inte bara storleksmässigt.

Det är härligt i skogen.

 

Lite frusen är han, bebisen.

 

"Vad tittar du på Goliat?"

Smakar på Milles ben

"Jag lovar att sköta mig!"

Han är allt bra vacker våran Mille. 4 år i dag!!

 

 

 

Peace/Sussa

 

 

 



Tala om att få socialträning..

Kompisar

..gratis. I dag bar det i väg till Malmö djursjukhus med Mille. Ultraljudsröntgen på njurar var ett måste sa vetten på Cityveterinärerna. Då de bara har ultraljudsvetten där en gång i månaden (och han hade precis varit där) så bokade vi röntgen i Malmö. Som ni förstår så visade proverna lite förhöjd halt av keratinin i njurarna och dessutom producerar Mille för lite sköldkörtelhormon. Sköldkörteln oroar mig inte. Det finns medicin för det. Men njurarna...ville inte ens tänka på det. I alla fall, själva organen var fina visade ingenting. Men sjukdom kan sätta sig i vävnaderna på njuren. Så Mille fick lämna nytt blod till nya prover. Vetten looovade att ringa så fort dem var färdiga. Ja kors. Väntan har varit lång tills det blev tisdag. Klump i halsen, klump i magen. Slappnade av i dag när röntgen var färdig och prata med vetten. Mille får göra allt vi brukar göra. Klättra i berg, gå långa promenader. Så hoppas att om det nu ska vara något, att det går att åtgärda med foder som är anpassat till känsliga njurar. Milou och stor-tjejen var med. Tack och lov. Hade inte kunnat sitta där i väntrummet alldeles själv. Mille betyder så otroligt mycket för mig. Han är en del av mitt väsen. Tror nog att jag betyder lika mycket för honom. Mammas hund. Precis som Milou börjar att bli. Så nu kan vi sätta besök på djursjukhus på socialiseringslistan för Milou. Duktig i bilen är han med. Lägger sig till ro och somnar.

Peace/Sussa.

Den lille ganstern...

..är så himla mysig. Kärt barn har många namn heter det ju som bekant. Milou, terroristen, pissesorken, gangstern, mysingen är bara några för att nämna några.
Här socialiseras det för fullt.

• följt med ut med Mille i den stora världen
• åkt bil x-antal gånger
• varit i djuraffären
• gått i stan
• tittat på tåg
• varit hemma själv m. Mille när husse gick till tvättstugan
• följt m. och kasta sopor i sopstationen
• följt m. till tvättstugan
• träffat olika storlekar på människor
• blivit inklickad och duktig på kontakt
• varit på mitt jobb och träffat mina godingar

Så visst har vi haft att göra. Och nu har jag semester en vecka och ska visa honom mer miljöer. Han tycker mycket om att ligga i mitt knä och snusa. På morgonen när han har varit ute första omgången så får han ligga i vår säng och sova vidare. Han är så himla gosig. Annars ligger han i sin korg bredvid sängen på min sida. Mille leker med honom och i går drog dem i varsin ände av Milous kanin. Det slutade med att Milou hängde i luften. Mille är ju ingen liten hund. Matte räddade honom. Haha. Milou är duktig på det sociala samspelet mellan hundar. Morrar Mille åt honom så slutar han meddetsamma. Bra där! Biter gör han inte mer än någon annan valp. Han har redan lärt sig att man biter inte matte. Precis som Mille. Mille har nog hjälpt till där. För Milou nafsade efter mina tår och så får man ju inte göra på matte tycker Mille. Så han sa till Milou på skarpen och Milou underkastade sig med en gång. Sen dess rör han inte mina tår. Stackars lilltjejens tår är dock i farozonen. Men det går över.

Vår lille Sötnos har gått hädan. Mannen min hittade henne död i sin sovkoja i buren i förrgår morse. Lilltjejen blev förtvivlad.

R.I.P

 

Min vän har beslutat sig för att driva egen hundskola och har nu slutat som instruktör på Bonizas hundskola. Anmäl er till Lottas hundskola om ni vill gå hundkurser med positiva metoder (inget ryck och slit eller hot) och du får en vän för livet i din hund.
Klicka er vidare till hennes hemsida: www.l8s.n.nu och se vad hon har att erbjuda. Jag lovar, ni kommer inte att bli besvikna. Jag har själv gått där och se så fin Mille är;) Milou ska oxå gå där.

Peace/Sussa



Lugnt och skönt..

.. i det lilla hemmet. Mannen och Mille sover i sängen. Mille är bästa sovkompisen när man har jobbat natt. Milou snusar i sin korg. Bara jag är vaken. Har bakat en tigerkaka och väntar på att en vän ska komma och äta den med mig. Tvättmaskinen surrar i bakgrunden. Det blåser och regnar utanför. Men här inne är det mysigt med smålampor tända lite varstans. Och tystnaden...jag älskar den.


Peace/Sussa.

Min Milleplutt...

..fick med beröm godkänt av vetten. Hon sa: hade jag inte vetat om hans viktminskning så hade jag bedömt honom som en frisk och aktiv hund med lite undervikt. Mycket väluppfostrad oxå. Nu är blodprov tagna och antibiotika utskriven för hans inflammation i huden. Sen får vi göra vid hans tänder oxå. Fast att jag har skrapat och rensat så har han tandsten som måste bort under bedövning. Men vetten sa en sak i taget. Nu ska man våndas i en vecka innan vi får svar på proverna. Sen skulle vi oxå ge honom så mycket mat han orkar men inte så att han blir dålig i magen. Klumpen i magen har försvunnit och jag tror inte att han är särskilt sjuk.
Mille bjuder in lille Milou till lek nu och han har anpassat sig till lillskiten. Milou å sin sida följer Mille hack i häl, nu när han äntligen får. Milou växer så det knakar och känns inte så pyttig längre.

Han gillar att ligga i "mammas" knä och sova.

Som nu när jag sitter vid datorn och knappar.

Det är mysigt med en liten hund oxå. Trots att jag alltid har föredragit stora hundar. Men Milou är en robust liten hund. Han tål det mesta.


Peace/Sussa.

I morgon har vi..

.. haft Milou en hel vecka. Han äter som en häst. Går på upptåg. Gräver lite i trädgården. Gosar myyycket! 9 av10 ggr säger han till att han behöver gå ut. Han har kissat utanför tomten när vi har haft koppelträning. Ni med hundar vet varför det är superviktigt! När vi lägger oss för natten så bär jag in hans korg och sätter den bredvid min sida av sängen. Han går upp och lägger sig i den meddetsamma. Inget spring under natten, han sover bra. Vaknar han säger han till att han behöver gå ut.

Han kan banne mig sova var som helst.

I dag började jag med klickerträningen och klickade in honom. Han fattade meddetsamma. Likaså att man måste sitta innan man får maten serverad. Hoppande = längre tid innan maten serveras. Det gick fort att fatta det oxå. Koppelträningen går bra. I början hade han så bråttom så bråttom. Men efter att ha fått stanna ett antal gånger så har han lugnat ner sig. I går tittade vi på bilar. Dem såg roliga ut sa Milou och följde bilarna med blicken. Cyklister är kul oxå. De kan man ju springa efter. Han är absolut inte rädd för någonting. Med Mille går det bättre. Milou får lov att lukta på Mille men inte för länge, då blir det ett stort VOFF! Det är väl ungefär det enda som skrämmer Milou. Han undrar liksom vad som hände...Efter 5 min så sitter han en meter från Mille och tittar på honom.

Mille...tappar fortfarande vikt. På måndag ska han till vetten och bli undersökt och lämna blodprov. Vi ger honom extra mat nu och han tappar i vikt ändå. Annars är han precis som vanligt. Glad, busig och gosig.

Peace/Sussa.

I dag kan..

..Mille i alla fall stå bredvid Milou. Men gör Milou en ansats till att röra sig emot Mille så går han undan. Men Milou är väldigt klok. Han läser av Mille att han inte tycker att det är ok att han är så nära. Så när Mille står i köket och tigger hos oss, kommer den lille dryge, men han sätter sig ner 1 meter från Mille för att han inte ska gå iväg. Smart!
Vilket gör att Mille sitter kvar men har koll på Milou. Hundar. Dom är bra.

I natt har han sovit lika bra. Gnydde till lite, men lugnade sig när jag sträckte ner handen till honom. Sov sen till 4:30 på morgonen. Gick direkt ut och gjorde alla behov.
Han är himla duktig. Han blev duschad i dag oxå. Men han är så himla cool och finner sig i det mesta. Men fasen vad liten han är! Ha ha ha.

P.S. Stänger snart Dan's hemsida igen. Så läs om ni inte har gjort detD.S



Peace/Sussa.

Så har han äntligen..

..kommit hem! Lille Milou. Så söt och mysig. Kryper tätt intill halsen och somnar där.
Hemfärden gick bra. Han pep kanske en km sen somnade han i sin korg han ligger i här hemma. Han är pigg, nyfiken och full av bus. Vad säger Mille då? Usch. Vad ska vi med en sån till och vänder på klacken och hoppar upp på sängen, för där kan inte Milou jaga hans svans eller bita honom i hasorna. Den här blicken fick vi:

"VAR har ni hittat den där?"

Stackars Mille. Men han vänjer sig.

Bilder på den andra sötingen kommer här:

 Trötter

 Nyvaken

 Bara söt

 Tydligen kan man sova hur som helst..

 Gott att tugga på

 Provar Milles ben

 Lyckohopp

 Bara söt

 Härligt med boll

 Fast att den är lite stor

Unik sovställning, tala om att kunna slappna av totalt.

Vaknar inte ens av blixten.

 

Han är så otroligt trygg i sig själv och inte rädd för något. Han har haft en toppen uppfödare. Första natten sov han ända till 4 på morgonen. Jag var inte uppe en enda gång. Han gick ut för att kissa och busade till ungefär 5. Sen somnade vi på soffan. Han sov på mitt bröst och snusade mig på halsen. Så himla pussig och kelig. Mille är en kelgris men jag tror Milou är ännu mer kelen.

Peace/Sussa.



Läs om ..

.. "Livet efter" på Dan's hemsida. Den är öppen ett litet tag för den som vill läsa.


Peace/Sussa.

Tänka sig att det var..

..banne mig *min* tur nu! Så mycket lättare allting blev. Och glad blev jag när chefen ringde i morse.

En annan tanke..
Ibland dyker det upp olika saker i mitt huvud. Ibland tänker jag på Dan hur han sa vissa saker när han var liten. Jag blir inte ledsen av att tänka på det. Men saknaden gör mig ledsen. Saknaden gör fortfarande så himla ont. Jag får en stor klump i halsen och den trycker på . Huvudet börjar att sprängas och bröstet trycker och trycker för att få luft. Men bara för några få minuter. Sen kan jag skratta för mig själv när jag tänker på det roliga. Och jag är så lyckligt lottad av att få ha känt denna killen. Han gjorde mig ödmjuk och mjuk. Jag var rätt så "hård" innan. Dömande. Men orättvisa kommer jag alltid att jobba emot med näbbar och klor. Jag har fått frågan om jag skulle göra om hela resan med Dan igen, jag svarade : HELL YES!
Jag fullkomligt älskar berättelsen om dom som hade beställt en resa till Italien men hamnade i Holland istället. Den handlar om att drömma om att få ett normalt fungerande barn gentemot ett barn med ett funktionshinder. Istället har man bytt skildringen av en resa för att folk ska förstå. Jag har skrivit den här innan men det var nog en annan blogg. Här kommer den igen.

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien. Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland." "Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien. " Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna. Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats. Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött. Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... och Holland har tulpaner. Holland har till och med verk av Rembrandt. Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga "Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat". Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust. Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland. © Emily Perl Kingsley, 1987.

WELCOME TO HOLLAND by Emily Perl Kingsley