När jag är ledig...

..är det så mycket som jag vill hinna med! Ledig denna helgen och jag vill så mycket. Jag vill till Häckeberga och vandra med Mille och lilltjejen. (mannen jobbar). Jag vill till Bosjökloster på lördagen och gå runt på deras julmarknad. Jag vill gå på vår egen julmarknad här i stan' på söndag, vilket vi ska. Så då har jag bara lördagen kvar att fylla med allt jag vill göra. Fredag går totalt bort eftersom jag jobbar kväll. Trots det har jag saker att göra innan jobb som att veckostäda och tvätta bilen. Och ja, bilen är så skitig att jag inte kan strunta i det mer. Veckostädningen struntar jag aldrig i. Vilken hädelse i så fall!! Hade jag kunnat så hade jag bara jobbat 50 % men det kan jag tyvärr inte. Arrgh!
Julfesten med jobbet går av stapeln på kasino i Malmö. Hoppas att jag vinner muchos dineros!!

I går gick allmänlydnaden av stapeln. Min annars så duktiga Mille bille var busig i går och tog sig lite friheter och trodde att han var rolig. Men, till slut blev matte trött på honom och sa till. Så sista halvtimmen skärpte han sig. Efter ca en timmes träning är han rätt så trött i huvudet. Men då la jag in mitt hemliga vapen och tog fram leverpastej! han kan bara inte motstå leverpastej. Då piggnade han till och vi körde tills det var slut. Det var en himla rolig träning i går då vi koncentrerade oss på aktivering och hade ingen (nåja) lydnad alls. Förra gången så använde Lotta (instruktören, men även min goa vän) Mille till att visa eller försöka visa med honom, då han är väldigt mammig, men i alla fall då fick han ju gottis av henne. Det kom han så väl ihåg denna omgången med. Så när Lotta ska förklara övningen så går han i från min sida och sätter sig framför henne. Och nej, jag kör inget koppel på honom. För det behövs i regel inte. Men det lättar upp stämningen i en grupp när Mille som är rätt så lydig, gör lite upptåg. Goa goa hund!

Lite trubbel på jobbet eller rättare sagt jag har redan strukit ett streck över det. Vill andra älta så är det upp till dem. Men jag har till sista december i alla fall. Sen får vi se om det blir mer. Man är inte populär när man säger i från. Men jag tycker att det säger mer om chefen än om mig.

Peace/Sussa.

Min alldeles egen hjälte..

.. är mannen min. I dag körde vi till gossens viloplats för att tända ett stort flytljus för att lägga i havet. . När vi kom dit var det ebb, vilket var bra. Då kom vi längre ut i havet. Lilltjejen ville göra den äran men vi glömde hennes gummistövlar hemma. Då och där blev han min hjälte. Min man, sedan 25 år tillbaka, tog av sig skor och strumpor och vadade längre ut i det kalla havet för att gossen skulle få sitt ljus. Ljuset guppade i väg ut på havet och började försvinna mot horisonten. Allt blev som vi ville, tack vare mannen min. Hade väl blivit bättre effekt om vi hade varit där senare på dagen. Men lilltjejen ville vara med och skulle sova hos kompis i dag. Ljuset kan man köpa här: www.dlight.nu Härliga handstöpta ljus.
Lite bilder såklart.

 Lilltjejen placerar flytljuset i vattnet.

Försvinner bort i hosrisonten.

Saknaden tar fortfarande väldigt stor plats i våra liv. Men det är skönt att vi kan göra såna här stunder till våra. För ibland känns det som om att man inte får sakna lika mycket, bara för att det har gått några år. Sorgen försvinner, men saknaden kommer alltid att bestå.

Ingen blogg utan Mille-bilder. För han var såklart med och sprang i vattnet och på stranden.

 Världens finaste berner!

 "Men husse, VAD gör du därute?!"

 "Matte låååt mig få gå dit ut?"

 "Längtar"

 "Ahh, jag kan väl få gå? Snäääääälla?!"

 "Jag kommer husse, jag kommer"

 "Puh, han var ok du matte."

Peace/Sussa.

En piggare Mille..

.. sen vi började på allmänlydnad. Han måste ha haft urtråkigt här hemma med att trada runt på samma rundor. Förutom på helgerna då, när jag är ledig och lediga dagar mitt i veckan. Han har liksom lufsat 8 meter bakom oss när han har haft rullkoppel. Men gått bredvid när han har varit lös och ledig. Men ändå inte haft det där riktiga goet som innan.
Men nu när han har fått använda hjärnan igen så har han blivit piggare. Skööönt. Trodde nästan att han var sjuk på något vis. Tack och lov inte! Vet inte vad jag hade gjort då. Hemska tanke.

I alla fall, allmänlydnad i går igen. Superroligt!! Han kan mycket redan lille Mille. Men vissa saker behöver man ändå öva på. Men något han inte kunde innan var filten. Filten är till för att hunden ska få vara i fred för andra hundar, ungar , vuxna..u name it. En trygg plats. Jag fick klickat in honom i går att han skulle ligga på filten. Längre kom vi inte. I dag har vi övat på att ligga kvar när jag går i väg. Det går också bra. Vill nog öva på det lite till innan jag ger kommando *filten*. Bättre att öva tills han fattar än att kunna halvdant. Det är roligt att träna hund!

Ledig helg. Åhh vad skönt! Slutar redan 13:00 på fredag. Som jag längtar till mina lediga dagar. Det tar tid att sudda ut 16 år som man har varit hemma med gossen. Om det någonsin går. Vi hade det bra, jag och gossen här hemma. Vi var som ett mindre företag med alla doctors appointments och möten om ditten och datten. Men bäst av allt var när vi var tillsammans, alla i familjen.

Peace/Sussa.

Sååå roligt..

..vi har haft det Mille och jag. Vi har varit på allmänlydnad i kväll. Först ville Mille hem, men det vill han alltid i början. Sen när han fattade vad vi skulle göra där, då var det helt annat ljud. Eller inget ljud alls då. Hahaha. Men det är så roligt att träna hund med andra. Så roligt. Nu är han trött som bara den. Och jag är mest irriterad över att vi bara kan gå 2 gånger till för att jag jobbar kväll de flesta tisdagar. :(

I morgon ska jag på föreläsning om demens. Älskar föreläsningar. Dessutom gör det mig ännu mer sugen på att lära mig mer om demens och faktiskt, viljan att sätta mig i skolbänken igen. Funderar på att söka ett annat jobb som dessutom är en fast anställning.
Arrgh! alla dessa funderingar.

Lilltjejen var med på handbollscup mellan de olika skolorna i kommunen. De kom fyra och fick ett par strumpor från intersport.. som är för vuxna. Kul. Mannen fick dem.

Peace/Sussa.