Stackars han jag gillar..

..Miltons långlina gick av ute i skogen i går och han jag gillar fick snärten tillbaka på låren. Så nu har han *fina* strimmor på båda låren. Attans vad det sved, stackaren. En ren olyckshändelse. Han jag gillar, köpte ett längre objektiv till min systemkamera (så snäll) för att jag ska kunna ta bilder på långt håll. Såklart ville jag ju prova det nya objektivet. Så vi körde ut till snärjet med Milton. Det var ju så varmt för honom i går kväll. Då passar snärjet utmärkt med sin skuggighet. Andra folk hade också kommit på den idén. I alla fall, jag ville ha en springbild på Mille och sa till han jag gillar att säga till Mille att stanna kvar medans jag sprang neråt vägen. Ack! Hur det än gick till så råkade han jag gillar trampa på linan och det är ingen som stoppar en berner som vill till sin matte!! PANG! linan gick av och snärtade tillbaka med sådan kraft att det small till på han jag gillar's lår. Det kunde ju ha gått ännu sämre om linan hade snärtat tillbaka upp i ansiktet. Så man får väl vara glad för det lilla. Mille? Helt ovetande i sin roll i detta. Han hade ju kommit fram till matte som han ville och satt troget vid min sida utan lina. Objektivet var superbra, hur har jag klarat mig utan detta innan? Nu behövs det bara träning i att fotografera.



Uppdatering mamma:
Lilla mamma kärlröntgades i Karlskrona i går och fick välja mellan operation eller ballongutvidgning. Vilket som gick tydligen lika bra. Hon valde ballongutvidgning. Det gjordes i samband med kärlröntgen. Allt hade gått bra. Läkaren sa till henne att det var bra att hon hade åkt till VC, när hon fick känningar i hjärtat. Hade hon stannat hemma hade hon fått en hjärtinfarkt. Nu avstyrde läkaren på VC en hjärtinfarkt i och med att hon kom till så snabbt och fick medicin. I dag ska hon tillbaka till Växjö sjukhus, där hon tillhör. Antagligen får hon komma hem i slutet på veckan.

I natt börjar mitt sommarvik, jobbar en natt och är ledig denna helgen. Så jag börjar lugnt. Det är skönt. På fredag tar jag med lilltjejen och hennes kompis till ett roligt ställe. Men det börjar med övernattning från torsdagen. Behöver jag tala om att bägge tjejerna är överlyckliga över att få vara tillsammans på sommarlovet?

Peace.

NU har vi väl...

...blivit tokiga! I alla fall bernertokiga. Beställde varsin pile fleece jacka till han jag gillar och mig att ha på promenaden till hösten. Vilka varma jackor! Jag beställde dem hos http://www.nolegardens.se/ som själva har en liten uppfödning av berner sennen men även lite annat smått och gott. Titta in! Så här ser dem ut i alla fall. Fina va!? Snabb leverans var det också. Suck, att jag måste vänta ett helt år till innan jag kan titta ut en till berner. Men den som väntar på något gott...

Peace.

Känslor simmar...

..omkring i huvudet och kroppen. Kroppen blir tung som bly. Hjärnan går på högvarv. Min lilla mamma ligger inlagd på hjärtavdelning efter en liten hjärtinfarkt. I dag skickas hon till Karlskrona sjukhus för en ballongutvidgning. Det var planerat att hon skulle göra denna ballongutvidning, men inte förrän om ett par månader. Så blev allt akut i stället. Vilket gör att hela livet vänds upp och ner. Min lilla mamma som inte är överviktig men som äter helt fel. Spelar ingen roll hur man försöker att ändra hennes kostvanor, så går det inte. Kanske, kanske att hon lyssnar nu.

Peace.

Midsommarblomster...

..fick jag i alla fall. Trots att jag tyckte att det räckte med de fina blåklinten som han jag gillar hade plockat. Glad blev jag, så fina blommor och bundet så fint. De är duktiga ute i Norrvidinge handelsträdgård.

Stortjejen tyckte att jag hade varit duktig i skolan så hon och han jag gillar(lilltjejen också såklart) köpte ett armband från Thomas Sabo som jag har önskat mig en tid nu. Jag blev förvånad och glad. Det är en finfin familj jag har. Jag har redan varit ner till juvelaffären och beställt en berlock med änglavingar. Berlockerna är dyra, så jag får ta ett i taget. Det ska köpas 2 berlocker till. Men vilka det är får ni se när det är dags. Här är i alla fall armbandet och änglavingarna.

Peace.

Han jag gillar kom hem med...

...dessa fina blåklint som han hade plockat på väg hem från jobbet. Han såg ett helt hav av blåa blommor och stannade till vid vägkanten och plockade dem till mig. Som tradition så köper han alltid blommor till mig midsommarafton och nyårsafton. Jag tycker nu inte att han behöver köpa några midsommarblomster denna gång. Jag har ju redan fått fina, handplockade blåklint. Det om något är romantiskt.

Jag gick spänt in på skolservern för att se om mitt betyg från sista tentan hade kommit. I inboxen för mail låg ett brev och väntade. Jag vågade knappt öppna det. Öppna! sa stortjejen. I magen flög fjärilarna som bara den. Jag ville ju så gärna ha VG och inte sluta med en fis. Sista sjukvårdstentan och allt. Öppnade, 53 poäng av ....53 möjliga!! Jag blev så himla glad. Ett bevis på att jag verkligen kan det här.

Jag tänker mycket på pojken. Minsta lilla så snyftar det till i mitt bröst. Sånger, filmer ljud och saker han tyckte om som påminner mitt ledsna hjärta. Jag bakade kanelbullar i söndags och det var så svårt. Kunde nästan höra honom bakom mig som liten, när han ville ha kanelbullar precis uttagna ur ugnen. "Aj bamt, bamt (varmt)" Jag la in bullen i frysen för att den skulle svalna fortare. Så att han skulle slippa vänta så länge på sina älskade kanelbullar. Samtidigt som jag är glad, är jag så ledsen inuti i perioder. Jag vet ju att han har det mycket bättre nu. Min längtan är bara min egen egoism.

Peace.

Frihetsberövad..

..det är jag. Diskuterade detta med han jag gillar på kvällsrundan med Mille i går efter att jag kommit hem från jobbet. Ingen fri tid att disponera över längre. Inte för att jag inte gillar att jobba. Det gör jag, mycket. För det ger mig mycket. Men, den fria tiden jag hade när jag var hemma med Dan saknar jag mycket. Tänk om dygnet hade haft fler timmar. Jag hinner inte med det jag vill hinna med. Nu tänker säkert någon, att så mycket tid hade jag nog inte med Dan hemma. Men det hade jag, han var ju med mig överallt. Vi storhandlade, körandes en rullstol med en hand och vagnen som var fylld till brädden med den andra handen. Vi klarade det! Hur vet jag fasen inte nu, men vi gjorde det. Tiden var ändå bara min. Min att göra vad jag ville med. Usch, för att man måste följa en mall. Det ska jag inte göra, jag är väl inte motvallskäring för inget!

Peace.

Värme hela dagen..

.. ska det bli i dag!. Det säger vi inte nej till. Lilltjejen är på läger och ska snart hämtas hem till sin äggsjuka höna till mamma. Det ska bli spännande att höra hennes bubbel på väg hem. Han jag gillar, Milton och jag gick en lång runda på morgonen. Beställde tid för klippning (för mig) sen fortsatte vi till Morrhoppan (djuraffär) och köpte en vattenflaska till Milton med påfyllning i affären. Det behövdes, det var varmt för "lille" vovven. Roligt var att de äntligen har införskaffat en våg i djuraffären. Nu slipper jag köra till Lund och väga honom titt som tätt. Han har nu uppnått 42 modiga kilo. Det är mycket muskler det! Milton växer så det knakar. Vet inte riktigt hur hög han är. Får mäta honom sedan och återkomma med det. Vi gick en omväg hem (som alltid) förbi Trollsjön. Där har dem en litet vattenfall, jag behöver inte tala om vem som stod mitt i vattenfallet och svalkade sitt huvud och tassar...min ystre vovve. Han förnekar sig aldrig. Jag är så himla glad att vi valde en berner, för han är helt underbar.

Jag har fått reda på praktikplatsen på SUS, (skånes universitetssjukhus), det blev ingen av platserna som jag hade önskat. Attans också! Jag hamnade på Medicinen, efter att jag hade läst om avdelningen så tror jag att det kommer att bli intressant och jag kommer att lära mig väldigt mycket nytt. Vilket ju också är vitsen med att praktisera. Det kommer att bli roligt och spännande. Nu kan man börja läsa in sig på sjukdomarna som de kurerar där. Visst hade jag önskat andra platser, men jag är ingen "surskånk" och ser för det mesta positivt på tillvaron som kommer som en överraskning på posten. Det finns säkert en mening med att just jag hamnade där.

Peace.

Helt otroligt...

...att jordlotten som vi kallade "gräsmatta" i våras faktiskt har blivit gräsmatta igen och en grön sådan. Grön och fin, men så har den också skötts med omsorg och Mille har inte fått vara på den sidan av huset. Efter morgonpromenaden så tog vi itu med att rensa ogräs klippa gräset ( vilket vi faktiskt gjort ett antal ggr redan), klippt häcken etc. Nu ser det anständigt ut igen. Man kan t.o.m visa gräsmattan för utomstående. Men Mille får inte vara där ute själv. Vill ju inte att den ska bli jordlott igen..

Lilltjejen ska på läger i morgon och sova över en natt med fritids. Medan vi var ute på morgonen hade hon börjat packa sin väska efter vad som stod på lappen som vi fått med hem. Är hon nällad eller!? Det blir säkert roligt och spännande för henne. Så mycket skoj de ska ha barnen. Jobb för mig i morgon men inte mitt sommarvik. Mitt sommarvik börjar 30/6, natt på samma ställe som förra året.

Grillat på menyn i dag, kycklingfilé och sommarsallad med en röra på lätt creme fraiche och soltorkade tomater. Riktig vaniljglass med körsbärssås till efterrätt. Kan det bli bättre?

Peace.

I går gick min fining och jag...

...och Mille nästan en hel mil. På morgonen gick vi in till stan och köpte frukostbröd. Sen hem igen bara den sträckan är på ungefär 4 km beroende på hur man går. Vi går ju omvägar också för att titta på hus. Han jag gillar gick och la sig när vi hade ätit frukost (jobbat natt) medan mormor, lilltjejen, stortjejen och jag styrde kosan mot Malmö för att besöka Biltema och Ikea. Sen blev det ju kvällsrunda med Mille också. Så cirka en mil. Det känns bättre att gå och vara i gång när det var en dag som i går. Man kan prata och skingra tankarna på ett mycket bättre sätt än att sitta hemma och vara ledsen. När man går kickar man ju också i gång endorfinerna (kroppens själpiller) och man känner sig bättre till mods. Mitt val att inte använda mig av sömnpiller och "själpiller" (tycker att lyckopiller är ett dumt ord) har visat sig vara bra för mig. Därmed inte sagt att det är bra för alla. För alla har olika sårbarhet. De som har en högre sårbarhet kanske inte kan komma upp till ytan utan att ta hjälp av själpiller medan de som har lägre sårbarhet har orken att nå upp till ytan igen efter ett trauma. Även om det är svårt många dagar så känns det bra efter. Dessutom behöver man inte gå igenom nertrappningen av medikament av olika slag. Vilket i sig också tar tid. Hur konstigt det än låter, så har smärtan också hjälpt till att läka såren och driva sorgearbetet framåt. I små steg, javisst, men vem har bråttom? Stora tankar så här på söndagsförmiddagen. Men vi har redan varit i skogen med Mille och man tänker så himla bra i skogen. Mille, blev lerig (igen) så det var bara att duscha av honom när vi kom hem. Cloetta fick städat i buren och hoppade omkring på gräsmattan helt fritt. Tur att hon trivs hos oss. Hon lyckades komma ur rasthagen, lilla Houdini! Mille är urkass på att vakta henne. Han bara tittade på henne och gick in.

Dags att gå, mormor åker hem i dag.

Peace.

Två år...

...utan Dan. Jag vaknade i dag på morgonen 06:30 med ett enormt tryck över bröstet. Bestämde mig för att inte gråta, det tjänar ingenting till. Men vem är jag att råda över känslor som sitter så hårt inuti? Dan's hörna är fylld med saker och blommor. Vi alla saknar honom, det har tagit detta året med att försöka komma igenom saknaden och vi är nog inte där ännu. Men snart. Jag försöker tänka på roliga saker dagen som är i dag. Roliga och tokiga saker som Dan gjorde eller sa. Det blir lite lättare. Än att försöka att inte tänka på honom alls. Han är ju och kommer alltid att vara en stor del i vårt liv. Även om det finns stunder som man tror att det inte går. Men visst går det. Klart att det går. Ingenting är omöjligt.

"Älskade, älskade pallervante, du fattas oss"

Peace.

Seminarium..

"tala om att jag kände mig viktig med den här namnskylten" haha

...på medborgarhuset i Eslöv. Vi ´lyssnade till det nya företaget som ska flytta "hem" från utlandet och tillbaka till Sverige. Bactiguard valde Eslöv som utgångsplats. Helt otroligt. Några från klassen var där och lyssnade på, Bactiguards Christian Kinch, Göran Hägglund (socialminister), jodå vi minglar bara med högdjuren ;), arbetsförmedlingen, LTH (Lunds tekniska högskola) Cecilia Lind, komunalrådtjohejsan i Eslöv vilka mer...jooo sen såg min klasskompis Jack Nicholson också. Så vi var i gott sällskap:D Polisen visade sig också. Två timmars prat om hur underbart Bactiguard är och Eslöv såklart. Hoppas på att det ska ta ner infektioner vid kateteranvändning. Min klasskompis och jag struntade i minglet efter och åkte hem till mig för att fika och för att diskutera mer inför tentan i morgon. Vi diskuterade runt frågorna och det gav mer kött på benen. Jag är oerhört nervös för morgondagens tenta. Vet inte varför. Ska läsa på lite till senare i kväll och sen får det vara bra.

Peace.

Ett år äldre...

...och ett år visare heter det ju. Men det kan ju faktiskt stämma att man har blivit visare. I alla fall detta år. Med all visdom man har stoppat in i huvudet det sista året, så känner jag mig faktiskt lite visare. Min lilltjej sjöng "happy birthday" för mig på morgonen. Han jag gillar jobbar morgon. Presenter får jag vänta på hela dagen. Det blir svårt. Vi har en tradition i familjen att den som fyller år får välja den maträtt som man mest tycker om till middag på kvällen. Till stortjejens förtret är ju mammas favoriträtter mest husmanskost. Som, blodpudding med lingon, raggmunkar m. bacon eller småländska kroppkakor. Så himla gott!! Får se vad jag väljer:)

Nytagen bild på min store vovve, Mille. Alltid lika lycklig.

Peace.

Regn, regn, regn...

...öser det ner i dag. Men man måste trotsa regnet och ut på prommis med Mille ändå. Kan inte säga att han gillar det, men några km morgon och kväll är en nödvändighet. Jaha, grillkväll på lilltjejens skola i kväll...hmmm vet inte om det går. Får hoppas på uppehåll. Men det ser mörkt ut.


"Raindrops are falling on my head, lalala"

"Kom nu för tusan matte! Jag vill hem.

Peace.

Ny flickvän...

..har Milton fått. Grannfrun är sjuk och kan inte gå ut med sin goldenvovve. Så vovven får följa med oss ut på kvällsrundan. Milton tycker att hon är så fin. Men han sköter sig som den gentleman han är! I går höll han jag gillar goldenvovven, det var ok tyckte Milton. Men i dag höll jag henne.. det var inte lika godkänt. Han är ju en mammagris. Men det gick bra till slut ändå. Vaknade tidigt som vanligt, gick upp och fortsatte med att läsa till tentan ett par timmar. Sen vaknade han jag gillar och vi gick morgonrundan med Milton. Trodde det skulle vara svalare, men värmen hade redan börjat komma klockan 8:00 på morgonen. Kom hem och åt frukost. Läste tidningen och pratade lite. Sen kom Dan's assistent han hade i skolan, vi pratade och sen så var det dags för mig att gå och jobba några timmar. Det är skönt att komma i väg och jobba lite. Ta bort tankarna från tentan.

Han jag gillar fyllde år i går. Blev lite bakverk och kaffe när svärföräldrarna kom på besök. Vi firar både han jag gillar och min födelsedag på samma dag. Eftersom det bara är 3 dagar mellan våra födelsedagar. Så ni som kan räkna, vet när det är min födelsedag;)

Peace.

Milton..

...blev så här trött när vi kom hem efter att ha varit och lekt med favoritkompisarna. Nu ligger han på sin favoritplats i sovrummet och tänker inte röra en fena. Vi grillar kycklingfilé och grönsaker. Han jag gillar ska dricka rosévin till och jag...jag tar en fin årgång av pepsimax och en slice citron med mycket is i glaset. Alkoholhaltiga drycker är väldigt överskattade tycker jag;) Men, men tur att vi alla tycker om olika saker.



I dag fick vi välja på avdelningar vi ville praktisera på, på sjukhuset i höst. Mitt första hands val blev: Hud, andra hands val: onkologen och sist men inte minst kvinnokliniken. Personligen tror jag att jag hamnar på onkologen. Men vilket som går bra. Det ska bli så spännande och lärorikt. Jag längtar redan!!

Peace.

Sallesångivalen...

...har vi varit på i kväll. Skolan som lilltjejen går i, har startat en ny tradition med att ha en potpurri i uppvisning av dans och sång. Härligt! Men innan dess var lilltjejen och klippte sig. "Bara topparna" sa hon till vår frissa som jag har klippt mig hos i 17 år.



Före...i sin fina rockabillyklänning.
Efter med håruppsättning...

Klasskompisarna och lilltjejen framför sina 2 sånger.

Mille ligger ofta med sina framtassar på detta viset och ser snorkig ut.

Kan inte hjälpa det, hon är go som gull, min lilla pärla.

Lilltjejen har klickat in Mille till att sitta på rumpan och upp med framtassarna. Det har hon gjort bra tycker jag. Men så vill hon också bli djurskötare.

I morgon ska vi på studiebesök på Lydiagården i Höör. Det ska bli intressant att se och höra.

Dags att plugga lite till inför tentan i nästa vecka, många sena kvällar blir det fram över.

Peace.