Lilltjejen min..

..har aldrig varit ett stort fan av kött. Hon äter hellre fisk, skaldjur och vegetariskt. Hon går med på att äta köttfärs för att man kan krydda upp färsen så att det inte smakar kött. Men köttbitar går bara inte. Inte heller köttgryta. Så som den goda modern man nu är, ;) så köpte jag qournprodukter. Vilket var ett lyckokast! Lilltjejen blev jätteglad. När vi äter en ren köttbit så får hon en qournfilè. Men även vi äter qourn, det smakar riktigt gott. I dag t.ex så gjorde jag kinagryta, biff med bambuskott och jasminris. I vanliga fall använder jag fläskfile men i dag tog jag qournstrimlor. Det smakade nästan likadant och lilltjejen åt allt *kött*. Skönt att man kan få bort ett problem så enkelt. När vi äter ute på restaurang så väljer hon alltid kyckling (vilket hon inte heller är så förtjust i, men bättre än kött säger hon) om det inte finns fisk som faller henne i smaken. På McD äter hon alltid nuggets aldrig hamburgare. Men nu för tiden finns det fina vegetariska alternativ att välja i från.

Jobbehelg denna helgen med delad tur på lördagen vilket är pekka. Men ledig på måndag. Jag är hellre ledig på måndag än fredag innan helg. På måndag besöker vi Ikea, mannen lockar jag med mig med löfte om deras köttbulltallrik. Annars hade jag inte fått med honom dit. Han är ju inte särskilt intresserad av inredning om man säger så.

I dag blev Mille utskälld, utmorrad och öronnafsad av lagotton jag berättade om i går. Mille är ju mer än dubbelt så stor som henne. Men när hon visade sin *snälla* sida så krympte han till en liten valp. Hon gör alltid så de första minutrarna när vi har kommit sen är allt ok. Mille tycker verkligen inte om hundar som skäller. Då tittar han så bedjande på mig. "Matte,  säg till dom att lägga av, snäääälla" att han sen skrämmer sk*ten ur grannpojken när han ska ta sin post DET är en världslig sak!

Nyborstad, nyklippt och..

..nyduschad. Det är mycket vår Mille får infinna sig i. Mille har ju ett par "byxor" som inte är av denna värld. Tjocka och yviga. Dom måste man bara klippa ner och tunna ut. annars lägger sig nr 2 jättesnyggt på pälsen. Inte så trevligt. På frambenen tunnar jag bara ut lite, det behövs inte så mycket mer. Men mer trimmning än så behövs inte på en berner.  Dessutom har stackaren fått svamp i sitt ena öra. Tur att man är en kvinna över 40 och har pevaryl (svampkräm) liggande i faggorna. Drattar på lite i hans öra och voila! tre drattar senare ser hans öra bra mycket finare ut än innan. Jag ger det några dagar till och har det inte försvunnit helt till helgen så behövs det nog en svampkräm med lite antibiotika i. Så ett veterinärbesök blir det kanske. Morgonrundan avverkades i skogen. Lös. Jo, jag vet inga lösa hundar i skogen efter 10 mars. Men allt är ju relativt. Mille springer på skogsvägen inte i skogen. Mig veterligen så lägger inga djur sina ungar på vägen. Han sprang som en dåre på vägen, ner i dikena som är fulla med vatten...suck ja. Han hade behövt en dusch till efter morgonrundan i dag. Det är härligt att se honom springa. Ännu härligare att se honom lös och lycklig. Jag tror nog att han är en lycklig hund i sig själv. Han ser alltid så lycklig ut.

I och med mitt nya jobb så blir jag skickad till kurser hit och dit. I går var jag på en tredje kurs som hette "medskapande i arbetslaget". Det gick i princip ut på att man kan ändra/tänka på sitt förhållningssätt och sitt sätt att uttrycka sig i språket på ett bättre sätt. Väldigt intressant men ingen nyhet då vi har haft mycket av sånt här när jag pluggade. Men också att man faktiskt kan välja att vara positiv eller negativ. När dom ändå är i gång med att skicka mig överallt så kan dom ju skicka mig på en kurs i vidare utbildning om demenssjukdomar. DET hade varit roligt.

Kay Pollak är en intressant figur. Han jobbar mycket med föreläsningar om möten med människor. Har man inte varit på en föreläsning med honom så ska man gå på en. Jag har beställt en cd-bok om "att välja glädje". Det ska bli intressant att se om den ger något.

I morgon kommer Mille att bli utskälld den stackaren. En fd kollega har en lagotto, som är bra mycket äldre än Mille och hon är väldigt på. Mille blir nästan mindre i storlek än vad hon är. Han försöker på alla sätt och vis visa att han är en cool kille men det gör han förgäves. Blir alltid så i början sen lugnar lagotton ner sig och allt blir lugnt.

Peace.

Mina ongar..

.. och jag tog en tripp till Nova i Lund för att shoppa lite. Som alltid i bilen så sjunger vi så att rutorna dallrar. Skojar med varandra och skojar lite till. Härligt! Mycket folk var där, löningshelg. Men vi fick utfört vad vi kom dit för, vilket var det viktigaste. Mannen mötte upp från jobbet. Så vi åt middag där. Skönt att slippa laga middag en dag. På kvällen åt vi våfflor, fruktsallad, grädde och sylt. Jag som tycker våfflor är så där, lade mycket fruktsallad på min och det var supergott!

Det har varit tungt de sista två veckorna. Den sista veckan har ångesten knackat på rejält. Jag har gjort allt jag kan för att inte släppa fram ångestmonstret. Den lurar där in under hela tiden. Saknaden efter gossen blir så påtaglig när det närmar sig hans födelsedag. Jag behöver inte titta på almanackan för att veta när. Ångestmonstret vet. I morgon skulle gossen ha blivit 19 år....
Jag bjuder på en snutt av hans favoritfilm.

Peace.

Ingen glad Mille..

..när han får ta på sig regntäcket. (Hurtta, vad annars)

Han ogillar det riktigt mycket.

Stackars lille vovve.

Jobbar kväll i dag och sen är jag ledig fredag, lördag och söndag! Jag tror inte att det är sant. En ledig helg. Gaaah!!

Peace.



Äntligen tog jag mod till mig och..

...tatuerade in mina barns namn på undersidan av vänstra underarmen och..

min mans namn på höger handled.

Det blev riktigt tjusigt tycker jag. Barnens namn gjorde inte särskilt ont. Men min mans namn gjorde riktigt ont på böjen av P:et och topparna på L:en. Annars var det ok. Nu är det svullet, rött och svider lite. Sätter in nya bilder när det är helt läkt. Jag är riktigt stolt över mig själv.

Peace.

Dramatik i Skrylle..

..när vi kom dit. Hade mannens bil eftersom vi för tillfället har hundburen där i och mannen tog min bil till jobbet. Låset på bakluckan kärvar och idiotar sig på hans bil. Så ock denna gång. Fick hänga av mig ryggan och kameran. Kameran lade jag på biltaket (ni anar nog vart det barkar hän). Fick så äntligen igen den förbaskade bakluckan och på med ryggan...men inte kameran. Lilltjejen, Mille och jag stolpade i väg. När vi precis kom in till Skryllegården så såg jag en bekant och vi gick för att hälsa och prata lite. När vi gjort det så kände jag att det var för lätt omkring min hals. Kameran!!Fort som attan tillbaka till bilen. Lilltjejen trodde att jag lagt den inuti bilen, jag var helt säker på att den låg på taket. Vi skyndade oss och såg en familj där tonårstjejen bar på min kamera. PHEW! Tack och lov för ärliga människor. De hade lagt en lapp till oss på vindrutan med mobilnummer och namn. Men nu sprang vi på dem som tur var annars hade hela utflykten varit förstörd. Tjejen fick alla kontanter jag hade (använder annars alltid visakortet), ett par hundra för det var hon värd. Vilken jäkla tur att det var ärligt folk som hittade den. Vi fortsatte sen vår tur och hade det härligt lilltjejen, Mille och jag.  Lilltjejen och jag pratade så vi missade att svänga av vägern vi gick på. Men det var inte så farligt långt. Som vanligt när man kommer med en berner, så blir det mycket "åhh, ahh men gud vad fin etc etc" Är inte så vanligt med berner här nere i Skåne antar jag. Nää nu har jag svamlat klart. Nu blir det lite bilder som vanligt.

                                           Lilltjejen tar Mille och jag hänger efter med kameran.

                                          Han är ursnygg vår lille bernerpojke!

                                          Där det finns vatten....som vanligt.

                                          Där man kan klättra..som vanligt en Mille

                                          Denna långa backe släpade sprang vi uppför.

                                          Höjdskräck jag?? Inte jag jodå.

                                          Finaste ungen i världen.

                                          Trött bernervovve fotad av lilltjejen.

Selen som jag köpte till Mille häromdagen gick utmärkt att använda till väskorna. I väskorna låg dricka och lite torkat ank- och kycklingkött till Mille. Vi alla behövde fylla på energi efter dom backarna. En härlig dag att tillbringa ute i det fria. Soligt och fint. I Skrylle var det jättevarmt. Lilltjejen tog av sina termobyxor efter tag. Sen åkte även mössa och vantar av på oss båda.

Peace.

Trassel i pälsen fanns det ingen..

 ..men väl på bio! Lilltjejen och jag gick på bio i eftermiddags och såg "Trassel" i 3D, så mycket roligare filmen blir då. Så fin, rolig och uppskattad av både lilltjejen och mig. 

 

Mille fick sig en dusch i kväll oxå. Schampot jag använder luktar så gott av tjära. Nu är han helt slut efter duschen. Hela processen tar ju en stund. Dränkning av hund med duschen, intvålning av schampo, väntan på att schampot ska verka i 20 min, ytterligare dränkning av hund för att skölja av schampot och sen...TORKNING! Som tar evigheter. Det är enda gången jag ångrar  att jag har en stor lurvig berner. Då om något önskar man att man hade ett hundtrim med en starkare hårtork eller blås som dom har. Men nu är han fin och det vita är vitt. Duschning är ju inte Milles favorit. Men så duktig han är. Väntar tålmodigt på att schampot ska verka. Han lägger sig ner och säger inte ett pip. Samma gäller det när han fönas. Backar bak till mig och står stilla och blir fönad. Fast att han måste bli kokhet av den varma luften. Jag har en finfin bernervovve. Men inget av det här hade gått utan träning och åter träning. Så är det ju. Tack vare träning kan jag ha honom lös bland andra (både människor och hundar) vilket glädjer mig mycket. För det är så härligt att se honom gå lös och läsa tidningen för sig själv.

I morgon tar jag lilltjejen och Mille med mig och tar en tur i Skrylle. God fika tar vi med oss och såklart så värmer solen gott på oss.

Peace.

Trängselskatt borde man införa..

..i vår säng om nätterna. Mille har nog sovit i vår säng hela natten. Vilket han inte brukar göra. Han brukar vara en stund hos oss när vi precis har lagt oss för att kela. För kel, det kan han inte vara utan. Ju mer kel, desto bättre. Men i natt har han legat tvärs över hela sängen så att vi inte har kunnat räta ut oss. Sen låg han på rygg med alla fyra tassarna åt alla håll och kanter. Nu kan man ju tro att vi inte har kunnat sova, men jooodå, sovit så gott hela natten. Sen när han märker att vi är vakna, så kommer han upp från fotändan till huvudändan för dagens första kelstund. Han är så himla kelsjuk och gosig. Jag tror att han hade dött om han inte hade fått kela på en hel dag.

Mille har fått en ny sele från Hurtta. Dom har otroligt fina produkter. Jag försökte ta en bild med selen på. Men han är så himla lurvig så den syns knappt. Tog därför en bild med selen hängandes från vädringskrokarna.

Är mycket nöjd med denna selen. Dessutom är han sååå fin i den ;) Men jag är ju jävig.

Mitt nya jobb...som jag trivs!! Jag har bara jobbat 3 dagar och känner redan nu att det här kommer att gå bra. Känslomänniska= Jag. Där spelar det ingen roll om man har jobbat där 15 år eller 3 månader. Alla blir tillfrågade om ett problem. Vilket gör att man känner sig otroligt välkommen och att dom litar på min kompetens. Vilket känns tryggt och skönt.

Nu blir det lite frukost. Mille-rundan är redan avklarad. Det blev grusvägen och en lös Mille. Snart får han inte springa lös i skogen för alla små djurbebisar som är på gång.

Peace.